hej bloggen, har kommer mitt sista inlagg!
vi sitter nu pa koh samuis sota lilla flygplats och vantar pa planet som ska ta oss till struliga bangkok. dagarna pa koh samui har varit helt fantastiska! resorten vi checkade in pa motsvarade alla forvantningar och frukostbuffen var to die for! dagarna har gatt till soldyrkande vid poolen for mig och lite tentaplugg. motivationen for plugg har tyvarr inte varit den basta sista dagarna men tentan ar skickad och nu ar det bara att halla tummarna. mina favorittjejer kom ocksa till koh samui sa vi har atit middag med dom varje dag och i forrgar var vi ut och drack lite drinkar. kanns lite som om man har varit pa charter och det har varit den perfekt avslutningen pa resan. nu har vi ca 35 timmar framfor oss innan vi far traffa vara familjer och jag ar alldeles pirrig i kroppen av lycka!!

tack och adjo!

E

Galet fint hotellrum, underbar resort, fantastisk frukostbuffe och nu blire kvallslyx med brieost OCH ECKAN! Vi ska ha basta basta avslutningen pa den har resan.

Ha en kul Valborg, all y'all!

PuSs/S.

Nu lämnar jag det som har varit mitt hem i 2,5 månad för att möta upp min fina Ecka i Thailand. Vi bestämde att vi inte ville sprängas i Bangkok utan spenderar våra 4 sista dagar av den här underbara resan i lugnet på Koh Samui, 1 timmes flygresa bort från galenskaperna istället.

 

Hejdå Kuta, hejdå Bali.
You'll be in my heart.

// Sandy

Natten efter vi kom hem från Lovina härjade det en tornado i Kuta. När vi kom på beachen dagen därpå såg det ut som att en hel regnskog hade strandat och det var rakt omöjligt att bada, för när man doppade sig fastnade det bös av löv och annan växtlighet på hela kroppen som en kamouflagekostym direkt mot huden liksom. När balineserna äntligen kom igång med städningen såg det litegrann ut som att dom samlade till små majbrasor vid strandkanten och vi kände genast Valborgsstämning.

 

Det värsta med stormen var dock inte böset i vattnet – även om det var skitjobbigt att inte kunna bada för vi svettades nåt kopiöst då ju – utan att WiFi:n på hotellet pajade. Det pajade även på närmsta restaurangen, The Balcony, samt nere på MiniMart vid stranden. Jag måste alltså gå på ett internetcafé?!? Gud så jobbigt! Snacka om att ha blivit bortskämd med WiFi. Internetcafé har ju varit standard för oss i 3 månader, hehe.

 

I söndags kom vi på att vi nog skulle dricka några Frozen Margaritas ändå, så vi åt middag på The Balcony och blev lite fnittriga. Tog en massa knasiga kort och gjorde kullerbyttor i sängen och lite sånt :)

  


 

Blev senare bjudna på rom av några småkillar från hotellet och jag lärde mig ännu en grej här på Bali; Rom är Pirate Poison! Har aldrig varit så bakfull i hela mitt liv….och då smakade jag ändå bara 1 enda grogg. Oi, oi, oi. Förresten så snackade jag om filmen/boken He's Just Not That Into You och dagen efter knackade Taylor (den mörkhåriga) på och gav mig DVD:n. Gulligt :)

 

 

 

Igår gjorde vi pedikyr och vaxade benen. Idag har vi tagit bilder i solnedgången. Trevliga sista dagar på Bali spenderade med min BigSis.

 

 

 

// LilSis

tjupp tjupp!

sista kvallen med mina kompisar snorarn och snubblarn ikvall. maria har dragit pa sig en dyngforkylning och snyter sig pa diverse trevliga stallen och kicki kan inte ta ett steg utan att snubbla over nagot eller gora sig sjalv illa.
kommer sakna mina fina tjejer! har aldrig trakigt med dom, aven om vi ar pa thailands mest doda o just nu med ett fullmoonparty som pagar 2 timmar bort.

senaste dagarna har det varit mulet sa jag ser framemot lite pressning pa koh samui pa var fina resort! ska bli gott att avsluta resan pa ett lite LUXURIOUS satt.

hors om vi hors, annars SES VI SNART!

Vi väntade och väntade och väntade, sedan ringde vi. Jodå, pajerna var på väg. ”Sorry about the delay, Miss Sandra”. Sen väntade vi och väntade och väntade lite till, och 1,5 timme efter överenskommen tid dök dom upp med leveransen. Vi hade ju torkat mungiporna i säkert 3 timmar liksom!

 

Dukade snabbt som tusan upp smaskigheterna och högg in. Det smakade….average. Besvikelsen var stor. Jag hade verkligen satt mitt hopp till Ruth’s. Men vi lärde oss nånting en gång för alla – man ska inte hoppas för mycket, för det smakar aldrig som hemma.

 

Mamma! Vi måste baka paj samma kväll jag kommer hem! Riktig paj, med marsansås, ananaspajen.

 

// Miss S.

hej vanner!

anledningen till min franvaro ar att det faktiskt inte hander sa mycket extraordinart. medan sandra och bodil ar duktig och gar pa diet sista tiden har jag semester, vilket inkluderar massor med thaimat, pannkakor, ostkrokar, snacke, kokosmilshakes och efterratter.

pa dagarna guppar runt och skrattar pa luftmadrasserna, spelar kort och yatzy, tar nya rekord i strandtennis (76 just nu, men ska ta mitt o marias gamla pa 143 slag), strandprommisar och en hel del slappande. SEMESTER som sagt, och vilket satt ar battre att ha semester pa an med 2 av sina allra basta tjejer? inget!

det enda orosmolnet pa himlen (eller egentligen inte men dom andra ar bara skona) ar BANGKOK. man kanner sig grymt liten nar man laser om all skit som pagar dar. vi som skulle dit och shoppa massa roliga saker, ga pa bio, lyxa till det och bo pa fint hotell ocksa hander det har! forhoppningsvis ser det ut att losa sig sa vi slipper spendera 4 dagar dar, sa da ar det bara att halla tummarna for att vart flyg faktiskt gar ocksa! jag hoppas verkligen det for for forsta gangen sen vi akte borjar en liten liten hemlangtan smyga sig pa. jag langtar efter att slippa svettas flera liter varje dag och kunna sova med tacke. jag langtar efter sambolivet med min underbara tinten och efter att spendera sondagarna hemma hos mamma o pappa. jag langtar efter att fa tillbaks min fina lagenhet och jag langtar efter mina fina kompisar hemma. jag langtar efter att fa komma tillbaks och traffa alla pa jobbet och efter att fa ata hardbrodmackor till frukost. kan fortsatta i en evighet men vill bara be er halla tummarna for att vi faktiskt far landa i ostersund den 4 maj!

L for Love
erika

Det har varit såå fint väder här idag, och ingen är nöjdare än Bodda :) Tur att vi dansade soldansen igår, annars hade det aldrig slutat regna tror jag.

Jag använde min Hawaiian Tropic Tan Oil för första gången idag. Nånting måste ha gått fel, för jag svettades som ett djur, I kid you not. Den måste ha täppt till porerna eller någe, för jag svettas inte sådär mycket i vanliga fall. Det RANN överallt; Från ryggen, från benen, från magen, från armarna och från ansiktet och näsan och ner i min bok så jag inte såg vad som stod. Kör utan olja imorrn, det var nästan olidligt.

Bodil har dragit på sig nån åkomma dom senaste dagarna. Hon skrattar åt ingenting. Länge. Hon kan inte förklara varför eller vart det kommer ifrån. Och smittsamt är det, ibland får vi gemensamma attacker som genererar magont. Vad göra?

Skräddarsydda klänningar, finfint det, och billigt!
Jag har en ljusgul lika som den till vänster också.
Den fina svarta till höger är Boddans.

Med hopp om att soldansen räcker en hel vecka ställer vi klockan på pressning för morgondagen också. Good night blogg lovers!

// Sun-dra

02:10 ringde klockan och det var bara att masa sig ut i bilen. Det var en fin minibuss med en trevlig 51-årig 3-barnspappa som privatchaffis, så det kändes tryggt. Jag somnade (förstås) ganska omgående och resan från Kuta i söder till Lovina i norr tog bara 2 timmar. Även denna chaufför gillade powerballader, Christina Aguilera närmare bestämt! Förra gången var det ju Céline Dion, om du kommer ihåg, Ecka.

Vi var alltså framme på Lovina Beach redan 04:40, så vi bad om att få sova i bilen tills det var dags att ge sig ut med båten och det fick vi. Jag vaknade av att hela mitt vänsterben hade fetsomnat och fick lite panik, sträckte ut det över typ hela instrumentbrädan, för att upptäcka att jag råkade petväcka chaffisen som visst också bestämt sig för att sova lite på förarsidan. Sorry. Strax efteråt kom "kaptenen" och trudiluttade "Good morning, time to see some dolphins!" för då närmade sig klockan sex.

 
Chaffy, Sandy, Kapty - Våran Robinsonbåt Strawberry Queen

Vi puttrade ut med lilla fiskebåten och brummade länge och väl. Både jag och Bodil satt på helspänn, varje liten våg inbillade man sig var en delfin. Men det var det inte. Vi hade båda tappat hoppet för säkert en kvart sen och satt och tänkte på annat när "kaptenen" ropade "Look! Look!" och satte av i en hiskelig fart ännu längre ut i Bali Sea. Det roliga var, Martina, att han sa "Dolphin, come to my boat, I'll take you to Sweden" flera gånger, HAHAHA, jag kunde knappt hålla mig :D

  
Förväntansfull BS - Captain Cool - Nåt slags delfinriktmärke


 
Soluppgång i Lovina

Och visst var det delfiner! Säkert 10 stycken! Omöjliga att hinna ta kort på, tyvärr, dom hoppade inte som på Kolmården direkt, det var mer bara sådär lite ryggfen-appearance över det hela med inslag av stjärtfena växelvis nos, men vi har sett vilda delfiner! Fränt! Vi filmade massa snuttar, men det syns inte vad det är knappt. Men vi har SETT vilda delfiner! Sa jag det?

Nöjd LS

På vägen tillbaka in mot land sjöng vi alla låtar vi kom på som har med båtar och havet att göra, t.ex.
-En kulen natt
-Row row row the boat
-Båtlåt
-I am sailing
-En sjöman älskar havets våg
-Sol vind och vatten
Många vi kunde va? :) Det tog ju en evighet innan vi kom fram så vi var ju tvungna att underhålla oss själva. "Kaptenen" berättade att delfinerna hade varit ovanligt långt ut idag och att det var därför det tog så långt tid innan vi fick syn på dom.

På vägen hem från Lovina stannade vi i Bedugul för att titta på templet som är avbildat på 50 000-lappen här på Bali. Det var vackert och lummigt, men varken jag eller Bodil är väl überintresserade av sånt där, så vi tog några turistbilder och var klara på 10 minuter.

 
Bildskönt tempel med bildskön storasyster

  
50 000-lappstemplet - Vackert lummigt i bergen - Spexa bör man annars dör man ;)

Roligare var det med aporna som satt på vägen på ett ställe vi körde förbi. Det fanns allt från mamma-apa, pappa-apa, bebis-apa till gammelfarfar-apa. Småttingarna var förstås sötast, pyttisar ju!

  

Vi hoppade över vattenfallet i Git-Git för det skulle krävas en timmes promenad dit och en tillbaka och vi hade ju bara flipflops, så vi körde förbi och i rena rama farten körde vi förbi ett risfält som chauffören tyckte vi skulle kika på också. Det hade börjat regna och, ja, risfält liksom... (det går inte att fejka intresse för sånt, man ids liksom inte) :P Men vi stannade gärna för att köpa färska jordgubbar till lunch, vi befann oss ju faktiskt på Strawberry Hill!

  
Strawberry-Sis - Bilmys - Framruta på balinesbil

Färden gick därefter vidare till Tanah Lot och ytterligare ett tempel....men det här låg i vattnet, så det blev några turistbilder där också. Vi var dock inte värst, det var några japaner (no shit Sherlock) som prompt skulle stå längst ut och jullra på en klippa för att få det där perfekta fotot och så kommer värsta vågen och bara toksköljer ner dom så dom blev dyngsura. Och rädda, åtminstone tjejen, för hon såg ut att gråta litegrann. Killen hade fullt sjå med att hålla sina teknikprylar ovanför ytan, hehe.

 
Posering à la "we were there", check

En bra dag! Lite kulturell overload för systrarna, men nu har man ju åtminstone sett lite av Bali. Kanske lite för mycket...Bodil råkade se typ världens största orm som folk tog kort med vid sista templet. Idioter! Ingen hänsyn till livrädda alls. Grr. Tur det var på avstånd.

Pizza Hut fick avrunda våran långa dag och nu är det läggdags. Innan vi kojsade dansade vi soldansen (eller så som vi tror att den ser ut iallafall) så imorgon blir det stek på stranden ;)

// "Har-ansträngt-mig-jättelänge-med-bilder-för-er-läsares-skull-så-kommentera-mycket-nu-snälla"-Sandra

Det bara regnar och regnar på Balii. Trist för Bodil "Pressarn" Olsson som faktiskt är här på solsemester en ganska begränsad tid. Det tråkiga är att regnperioden officiellt slutar i mars och att det på mina två månader på Kuta inte har regnat dagtid en endaste gång, men på Bodils 3 veckor har det regnat en sväng varenda dag.



Imorgon ska vi åka på utflykt till Lovina Beach. Det ligger i norra Bali, så det tar 3,5-4 timmar att ta sig dit med bil. Eftersom vårt mål är att få se vilda delfiner hoppa i soluppgången så måste vi ge oss av 02:30 inatt. Hoppas vi får se dom små liven!

Inneliggardagen 2010 dårå, vi har bara klivit ur sängen för att äta frukost och gå på toaletten. Vi kollar på avsnitt av varsina tv-serier, vi surfar på internet, mailar folk, jag pluggar lite och inväntar tentaresultat som dröjer alldeles för länge.

Ikväll ska vi hämta upp klänningarna som jag har bett att få uppsydda av en skräddare, samt käka på Thaistället a.k.a. himmelriket. Känns lite trist när det regnar, men vi får väl ta en taxi för 15 SEK ;) Bilder på the dresses laters, nu ska vi se en film, jag och min underbara mys-BigSis.

// Droppen dripp

VG pa tentan!!!! jag ar sa glad att jag vill bara hoppa, skratta och dricka chang!!! vi har varit sa nojiga over kursen och denna hemtentamen, jag var livradd for ett IG sa darfor kanns det har sa javla bra! UP YOURS anders rade!! nu maste jag hem och smsa sandra och fraga hur det gick for henne, sakert lika bra!

annars flyter allt pa. har varit en molning dag och det ar saaa skont att slippa svettas! tog en timmes powerwalk pa eftermiddagen for att kolla efter doddlar. fortfarande stangt. at precis middag och sag avatar, och dar stotte jag pa en bekant fran bali, matthias fran australien som nu har mott upp sin svenska flickvan har. jattekul att se han igen!

nu ska jag springa vidare, vi hors!

/pluggnorden ecka

Människor. Bali är ett paradis med palmer och stränder och vackra vyer och surfarögongodis, men det som gör det till en sån fin upplevelse är ändå människorna man träffar. Mentaliteten här kännetecknas av vänlighet, sällskaplighet, positiv nyfikenhet, hjälpsamhet och charmighet. Utan inbördes rangordning kommer här en liten presentation av några som vi har varmt om hjärtat.

Dave.
52-årige surfaren från Australien som är en alldeles unik
person som får en att tänka till utan att han ens är medveten
om det och som har påverkat oss på många många fina sätt.



MBA-killarna.
Turisttrippförsäljare (vi köpte både Giliresan och Safaritrippen av dom) som
höll till alldeles utanför vårt hotell som hejade på oss varenda gång vi gick förbi
och som gärna chitchattade och skojade och försökte prata svenska, helskönt gäng.



Bali Sandat-personalen.
Träffade ju dom här turkosa filurerna nästintill varenda dag i 2 månader,
tyvärr finns ingen bild på den absoluta favoriten, Ton, men han var lite som
en pappafigur, hjälpte mig uppför trapporna när jag hade ont i benet osv.

Fyll gärna på om jag har glömt nån, Balibitches!
// Sandy

Med tanke på att vi inte fick nåt bekräftelsemail eller liknande tog vi och ringde Hallo Restaurants för att kolla läget med pajerna. Först fick jag snacka med en kille som dels bad mig prata högre (jag fick nästan skrika) och dels upprepade allt jag sa (han var inte så haj på engelska) så tillslut gav han över telefonen till en annan kille.

Det jag ville säga var "Hej, jag heter Sandra och gjorde just en beställning via internet, jag undrar vilken tid ni kommer med leveransen samt om vi skulle kunna få den nästa lördag istället, dvs den 24:e april?" och den frasen tog er cirkus 6 sekunder att läsa va? Men nu är vi i Indonesien och det tog mig på ett ungefär 10 minuter att kommunicera fram vad det var jag ville, att jag hade beställt online, att deras internet låg nere tillfälligt, att jag fick göra en ny, muntlig beställning, att jag ville försäkra mig om att beställningen jag redan gjort online togs bort, och att dom skulle ringa mig på fredag för att kolla om den nya beställningen fortfarande var aktuell, och under hela den här tiden avslutade han varje mening med "Miss Sandra".

När jag tyckte att vi äntligen var klara undrade han vart jag kom ifrån, om det var mitt första besök på Bali, hur länge jag skulle stanna, om jag trivdes, osv....och avslutade telefonsamtalet med "Welcome to Bali!". Dessa vänliga, sociala, gulliga indoneser :) Får en att tänka till hur stelt, surt, tråkigt, rakt på sak och osocialt man agerar hemma i Sverige. Jag ska också börja prata med främlingar helt utan orsak!

Ja, iallafall så har vi (förhoppningsvis) en pajlördag inplanerad den 24:e nudå. Fortsättning följer. Mums!

// Miss Sandra

ni kan numera kalla mig for morsan eller soldyrkarn! igar efter middagen (tre kronor, jag at kebabtallrik, mmm, och kicki at kottbullar och stuvade makaroner, mmm) blev det lite biljard som vanligt. maria sog i sig nagra change och lyckades overtala kicki att joina pa en utekvall. morsan erika daremot krop ner i sangen och somnade sa jag skulle orka upp tidigt och sola. missade bade fest pa en annan o och nar brudarna hoppade eldhopprep och skumparty medan jag lag hemma med en kackerlacka lurandes nanstans i rummet. vad gor dom for nytta egentligen!? nan som vet? dom jalvarna kan flyga och springer jattesnabbt och dom ar ju sa vidriga!

var nere pa stranden halv 10 idag och lyckades pressa nagra timmar innan jag motte upp mina tjejer.
en av dom basta sakerna med koh phangan ar att restaurangerna visar alla sasonger av vanner, simpsons, familyguy o.s.v. hela dagarna och filmer hela kvallarna. idag hann vi med nagra underbara vanner-avsnitt, sen hem och duscha innan new moon borjade. AHHH vad bra den ar! trist bara att personen som textar filmerna ar en riktig idiot. nar jacob sager nat i stil med: "can't i think that you're beautiful?" oversatter dom det till "don't you think i'm so beautiful?"

nu ska vi ivag och boka biljetter till koh tao dit vi forhoppningsvis aker imorgon. sista stoppet innan bangkok och demonstrationer och flyg hem genom vulkanaska.
so long!

kram erika

Bara det att läraren för denna kurs undertecknar inlägg med "Mats, den allsmäktige" istället för som sur-evil-läraren på förra kursen, som skrev inlägg som "Den frågan har jag besvarat i en annan tråd, hälsar eder Anders Råde" gör att det är roligare att läsa denna kurs. Mats verkar vara en skön typ med glimten i ögat!

Queerteori är intressant. Det handlar om genusfrågor, normativitet och avvikelser i samhället. Bra när ens egna tankar, funderingar och åsikter fungerar examinerande.

// Sandra, den studerande